Från vårt skafferi

Från vårt skafferi

vår nya kryddning är släppt

vår nya kryddning är släppt

kyrkeby.com innehåller information om alkoholhaltiga drycker och riktar sig till dig som fyllt 20 år.

kyrkeby.com innehåller information om alkoholhaltiga drycker och riktar sig till dig som fyllt 20 år.

jag har fyllt 20 årjag har fyllt 20 år

Doften vid en å eller sjö en ljummen sommarkväll är något många minns med välbehag. Utöver de subtila dofterna från de fuktiga stenarna, värmda av solen, och ångorna från det gyllene vattnet, finns där något unikt som inte går att missta sig på – doften från den aromatiska porsbusken.

Pors har använts sedan urminnes tider och detta är vår tolkning av dess doft och smak, vår hyllning till historien och vår kärleksförklaring till skogens alla sjöar och vattendrag.

Kyrkeby Pors är destillerad, kryddad och buteljerad i Kyrkeby och finns i en limiterad upplaga på 1771 numrerade flaskor.

kyrkeby_pors_glas

Välkommen till Sveriges äldsta bränneri

Ingen annanstans i Sverige har det bränts brännvin så länge som i Kyrkeby. När kung Gustav III passerade Kyrkeby 1771 gav han personligen tillstånd till Kyrkeby gård att fortsätta bränna brännvin. När det några år senare blev förbud för privata brännerier fick Kyrkeby fortsätta tack vare det kungliga tillståndet. Kyrkeby var därmed – förutom Kalmar slotts kronobränneri – den enda plats i Kalmar län där brännvin brändes lagligt under 1700-talets förbudstid.

Brännvin hade dock bränts i det lilla bränneriet vid Lyckebyåns strand redan tidigare. Ingen vet riktigt hur länge, men kanske till och med tillbaka på 1600-talet. Det lilla bränneriet finns kvar än idag och genomgår just nu en renovering för att säkerställa att det även finns kvar i framtiden.

1855 köptes Kyrkeby av Thure Alfred Malmström. Han byggde ett nytt bränneri bredvid det gamla, och det nya bränneriet kom med tiden att ha en kapacitet som var 100 gånger större än det föregående. Man kunde, och kan än idag, tillverka cirka 4000 liter sprit av normalstyrka per dag, där normalstyrka är en gammal term som användes i brännerier och som är brännvin omräknat till styrkan 50 volymprocent alkohol.

Det är i Malmströms bränneri vi fortfarande tillverkar vårt brännvin i Kyrkeby. En del maskiner har bytts ut under sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal, men en hel del är original från 1855.

1971 fanns det 28 gårds- eller andelsbrännerier kvar i Sverige, varav de flesta i Skånes nordöstra hörn där de sandiga jordarna är särskilt lämpliga för potatisodling. Samma år bestämdes att alla skulle läggas ned och tillverkningen skulle centraliseras till ett nybyggt bränneri i Nöbbelöv utanför Kristianstad. De flesta gårdsbrännerier skrotades snart därefter men Kyrkeby bränneri lades i malpåse i väntan på bättre tider. Ägarna bröderna Skårin tog väl hand om bränneriet och skänkte det så småningom till Vissefjärda Hembygdsförening. Föreningen tog stafettpinnen och har vårdat bränneriet ömt i alla år.

Arbetslaget trotsar januarikylan och lastar en tunna potatisbrännvin på hästskjuts, för vidare transport till järnvägen. Allt under noggrann uppsikt av kontrollören. Kyrkeby Bränneri, 1931.

År 2000 startade ett gäng intresserade grabbar en studiecirkel som ganska snart övergick i praktisk renovering av bränneriet. Varje torsdagkväll mellan 2000 och 2005 träffades renoverarna på bränneriet och gick systematiskt igenom alla dess delar. Till slut var bränneriet åter helt funktionsdugligt och det kunde brännas potatisbrännvin i Kyrkeby igen.

Det behövs dock inte bara rätt teknisk utrustning för att bränna brännvin av potatis. Det behövs även kunskap, och just kunskapen kring hur man sköter potatisbrännerier höll på att försvinna. Renoverarna letade upp ett par gamla brännmästare från Skåne som hjälpte till att förklara delar av processen. Även en man som arbetat på Kyrkeby Bränneri delade med sig av det han mindes. Men allra viktigast var nog skriften ”Tillverkning af Brännvin af Potatis och Säd”, skriven av B. Thorbjörnsson år 1929. Den blev bränneriets bibel under tillverkningen.

2005 hade vi fått alla tillstånd som behövdes och en mindre sats på 4 ton potatis tillverkades. Det blev 1771 flaskor Kyrkeby Citron (Malmströms favorit) som sålde slut på Systembolaget på under tre dagar. Därefter har bränneriet skötts om och visats upp under somrarna, men ingen mer bränning har blev av förrän år 2017, efter cirka två års förberedelser.

Nu bränns det brännvin i Kyrkeby igen, och det tillverkas såklart hantverksmässigt på lokal potatis och sexradigt korn. Produktionen är igång någon vecka per år och i övrigt fungerar bränneriet som det museum det också är.

Våra buteljeringar

Vårt ordinarie utbud består av Kyrkeby Citron och Kyrkeby Ettan, och de finns tillgängliga året om.

Kyrkeby-citron-600
citron

Patron Malmström hade på 1800-talet ett orangeri i Kyrkeby där det odlades citroner. Denna snaps är gjord på ekologiska citroner och passar mycket bra till fisk, såsom sill eller lax.

Köp Kyrkeby Citron
Kyrkeby-ettan-600
ettan

Kyrkeby Ettan var under 1800-talets slut beteckningen på högsta klassens potatisbrännvin i Kyrkeby. Ettan rekommenderas som kaffekask och är även en utmärkt bas för egen kryddning.

Köp Kyrkeby Ettan

limiterade utgåvor

De flesta av våra kryddningar sker i samband med årets olika högtider, och släpps då i små limiterade upplagor, med 1771 numrerade och signerade flaskor.

Kyrkeby-pors-600
pors

Sedan gammalt har den aromatiska porsen skänkt doft och smak åt brännvin. Denna pors är plockad under sommaren utmed den närliggande sjön Törns stränder. Den angenäma beskan från porsbladen ackompanjeras av pomerans och kontrasteras med fänkål, ekfatslagrad sprit samt lite socker.

Köp Kyrkeby Pors
Kyrkeby-ronnbar-600
rönnbär

Med inspiration från ett 1700-talsrecept är snapsen kryddad med lokalt handplockade rönnbär och äpplen. För att runda av smaken tillsätts honung, och för ökad komplexitet även anis, kanel och ekfatslagrat brännvin.

Köp Kyrkeby Rönnbär
Kyrkeby-kummin-600
kummin

Kummin är den mest klassiska kryddan i en akvavit och i vårt 1800-talsrecept utgör den stommen, uppbackad av lokal honung och ekfatslagrat potatisbrännvin. Passar utmärkt till sill, kräftor eller hårdost.

Köp Kyrkeby Kummin
Kyrkeby-enbar-600
enbär

Detta 1800-talsrecept från Vissefjärda innehåller ekologiska enbär och honung från Kyrkeby. Dess mustiga och mjuka smak passar utmärkt till älg, rådjur, hare eller det nutida vildsvinet.

Slutsåld

Våra buteljeringar

Vårt ordinarie utbud består av Kyrkeby Citron och Kyrkeby Ettan, och de finns tillgängliga året om.

Kyrkeby-citron-600
citron

Patron Malmström hade på 1800-talet ett orangeri i Kyrkeby där det odlades citroner. Denna snaps är gjord på ekologiska citroner och passar mycket bra till fisk, såsom sill eller lax.

Köp Kyrkeby Citron
Kyrkeby-ettan-600
ettan

Kyrkeby Ettan var under 1800-talets slut beteckningen på högsta klassens potatisbrännvin i Kyrkeby. Ettan rekommenderas som kaffekask och är även en utmärkt bas för egen kryddning.

Köp Kyrkeby Ettan

limiterade utgåvor

De flesta av våra kryddningar sker i samband med årets olika högtider, och släpps då i små limiterade upplagor, med 1771 numrerade och signerade flaskor.

Kyrkeby-pors-600
pors

Sedan gammalt har den aromatiska porsen skänkt doft och smak åt brännvin. Denna pors är plockad under sommaren utmed den närliggande sjön Törns stränder. Den angenäma beskan från porsbladen ackompanjeras av pomerans och kontrasteras med fänkål, ekfatslagrad sprit samt lite socker.

Köp Kyrkeby Pors
Kyrkeby-ronnbar-600
rönnbär

Med inspiration från ett 1700-talsrecept är snapsen kryddad med lokalt handplockade rönnbär och äpplen. För att runda av smaken tillsätts honung, och för ökad komplexitet även anis, kanel och ekfatslagrat brännvin.

Köp Kyrkeby Rönnbär
Kyrkeby-kummin-600
kummin

Kummin är den mest klassiska kryddan i en akvavit och i vårt 1800-talsrecept utgör den stommen, uppbackad av lokal honung och ekfatslagrat potatisbrännvin. Passar utmärkt till sill, kräftor eller hårdost.

Köp Kyrkeby Kummin
Kyrkeby-enbar-600
enbär

Detta 1800-talsrecept från Vissefjärda innehåller ekologiska enbär och honung från Kyrkeby. Dess mustiga och mjuka smak passar utmärkt till älg, rådjur, hare eller det nutida vildsvinet.

Slutsåld

Besök, guidning och provning

öppettider

På grund av covid-19 genomför vi endast bokade guidningar,
100 kr/person (minst 1000 kr).

besöksadress

Kyrkeby 4:8
361 96 Vissefjärda

Latitud: 56.5392
Longitud: 15.6034

privat guidning och provning

Guidning av grupper (april–oktober),
100 kr/person (minst 1000 kr).

Guidning med snapsprovning och provsmakningstallrik (april–oktober),
400 kr/person (minst 4000 kr).

Vi erbjuder även guidning och provning med annan mat och dryck på bränneriet.

kontakt

Göran Persson
070-311 74 77
goran@kyrkeby.com

Kyrkeby Bränneri AB
Torggatan 30
361 54 Vissefjärda

 

vinnare av guldnubben

Vid en högtidlig ceremoni på nationalmuseum tilldelades kyrkeby bränneri 2018 års guldnubben av spritakademien.

Guldnubben utdelas varje år av Spritakademien till personer och verksamheter som ”gjort betydande insatser för den svenska spritkulturen”. Priset, som i år delades ut för sjätte gången, har tidigare tilldelats bland andra whiskytillverkaren Mackmyra, Purity Vodkas masterblender Thomas Kuuttanen samt Marianne Wallberg, kvinnan bakom Stockholm Beer & Whisky Festival.

Kyrkeby representerades vid prisutdelningen av bland andra fr.v. Ola Gustavsson, Jens Johannisson, Peter Björnsson och Kent Lindholm, alla iklädda sina brännvinsbrännartröjor. Längst till vänster Steffo Törnquist, ordförande för Spritakademien. I bakgrunden syns även konstnären och akademiledamoten Ernst Billgren. Foto: Gabriella Axelsson.

vinnare av guldnubben

Vid en högtidlig ceremoni på nationalmuseum tilldelades kyrkeby bränneri 2018 års guldnubben av spritakademien.

Guldnubben utdelas varje år av Spritakademien till personer och verksamheter som ”gjort betydande insatser för den svenska spritkulturen”. Priset, som i år delades ut för sjätte gången, har tidigare tilldelats bland andra whiskytillverkaren Mackmyra, Purity Vodkas masterblender Thomas Kuuttanen samt Marianne Wallberg, kvinnan bakom Stockholm Beer & Whisky Festival.

Kyrkeby representerades vid prisutdelningen av bland andra fr.v. Ola Gustavsson, Jens Johannisson, Peter Björnsson och Kent Lindholm, alla iklädda sina brännvinsbrännartröjor. Längst till vänster Steffo Törnquist, ordförande för Spritakademien. I bakgrunden syns även konstnären och akademiledamoten Ernst Billgren. Foto: Gabriella Axelsson.

gamla maskiner och traditionella metoder

Allt görs traditionsenligt och hantverksmässigt på Kyrkeby bränneri. Traditionella maskiner, ångkraft och hantverk är, nu liksom förr, stommen i arbetet med att framställa vårt potatisbrännvin.

Hjärtat i bränneriet är den gamla ångmaskinen som tillverkades år 1875 i Birmingham. Den användes kontinuerligt ända fram till 1971 och är nu åter i bruk. Alla rörliga maskiner och de flesta pumpar drivs med remdrift via ångmaskinen.

Destilleringen sker i de tyska, 8 meter höga kopparkolonnerna från Strauch & Schmidt. På toppen av mäskkolonnen ser man tydligt hammarslagen och hantverksskickligheten som ligger bakom.

Potatiskokningen sker i en 52 hektoliter stor ångdriven tryckkokare till vilken potatisen kommer via en potatistvätt i källaren och genom en skopelevator upp på vinden.

Försockringen (när den krossade malten tillsätts den kokta potatisen) sker i ett sötmäskkar med kylslingor i koppar och en omrörare.

Jäsningen sker i slutna 25 m3 stora cisterner från 1930-talet, och då jäsningen tar tre dagar finns det fyra cisterner – en för var dag.

Malten tillverkar vi själva genom egetodlat sexradigt korn som mältas på det gamla kalkstensgolvet i mälteriet. Golvet är medeltida och låg ursprungligen i Vissefjärda kyrka, men då Malmström behövde ett stengolv till sitt mälteri lyckades han med list och att samtidigt skänka ett trägolv till kyrkan komma över det.

gamla maskiner och traditionella metoder

Allt görs traditionsenligt och hantverksmässigt på Kyrkeby bränneri. Traditionella maskiner, ångkraft och hantverk är, nu liksom förr, stommen i arbetet med att framställa vårt potatisbrännvin.

Hjärtat i bränneriet är den gamla ångmaskinen som tillverkades år 1875 i Birmingham. Den användes kontinuerligt ända fram till 1971 och är nu åter i bruk. Alla rörliga maskiner och de flesta pumpar drivs med remdrift via ångmaskinen.

Destilleringen sker i de tyska, 8 meter höga kopparkolonnerna från Strauch & Schmidt. På toppen av mäskkolonnen ser man tydligt hammarslagen och hantverksskickligheten som ligger bakom.

Potatiskokningen sker i en 52 hektoliter stor ångdriven tryckkokare till vilken potatisen kommer via en potatistvätt i källaren och genom en skopelevator upp på vinden.

Försockringen (när den krossade malten tillsätts den kokta potatisen) sker i ett sötmäskkar med kylslingor i koppar och en omrörare.

Jäsningen sker i slutna 25 m3 stora cisterner från 1930-talet, och då jäsningen tar tre dagar finns det fyra cisterner – en för var dag.

Malten tillverkar vi själva genom egetodlat sexradigt korn som mältas på det gamla kalkstensgolvet i mälteriet. Golvet är medeltida och låg ursprungligen i Vissefjärda kyrka, men då Malmström behövde ett stengolv till sitt mälteri lyckades han med list och att samtidigt skänka ett trägolv till kyrkan komma över det.

en mångsidig knöl

Under hela 1800-talet och större delen av 1900-talet så var nästan allt svenskt brännvin tillverkat av potatis. Renat Brännvin var gjort på potatis fram till 1994 då man sannolikt av processtekniska och logistiska skäl bytte till säd som råvara.

Det var Eva Ekenstam (född de la Gardie) som år 1748 efter egen forskning skrev beskrivningen ”Brännvinsbränning av Potatis” och la grunden för potatis som råvara till brännvin i Sverige. Hon blev därefter den första svenska kvinnan i Kungliga Vetenskapsakademien.

Idag är det framförallt i Norge och Polen som brännvin och vodka av potatis är stort, samt i en del brännerier i USA, bland annat i potatisstaten Idaho.

Vodka av potatis anses allmänt ha lite mer smak och rundhet än vodka på säd. Ett hektar ger i genomsnitt en skörd på cirka 40 ton stärkelsepotatis eller 6 ton vete. Potatisen från en hektar åkermark kan vid gott utbyte i bränneriet ge cirka 14000 liter brännvin med styrkan 36% medan man vid odling av vete på samma yta kan få cirka 6000 liter. Man kan då förstå varför potatisen varit så populär som råvara till brännvin under så lång tid – det är väl utnyttjad åkermark.

Dranken kallas det som blir kvar efter att alkoholen destillerats ur mäsken. Drank är väldigt proteinrikt och mycket bra foder till grisar och mjölkkor. Därför ligger på Kyrkeby både den stora stenladugården och ett svinhus nära drankbassängerna. Gödslet från djuren kunde sedan köras ut på potatisåkrarna runt gården och kretsloppet kunde fortsätta.

en mångsidig knöl

Under hela 1800-talet och större delen av 1900-talet så var nästan allt svenskt brännvin tillverkat av potatis. Renat Brännvin var gjort på potatis fram till 1994 då man sannolikt av processtekniska och logistiska skäl bytte till säd som råvara.

Det var Eva Ekenstam (född de la Gardie) som år 1748 efter egen forskning skrev beskrivningen ”Brännvinsbränning av Potatis” och la grunden för potatis som råvara till brännvin i Sverige. Hon blev därefter den första svenska kvinnan i Kungliga Vetenskapsakademien.

Idag är det framförallt i Norge och Polen som brännvin och vodka av potatis är stort, samt i en del brännerier i USA, bland annat i potatisstaten Idaho.

Vodka av potatis anses allmänt ha lite mer smak och rundhet än vodka på säd. Ett hektar ger i genomsnitt en skörd på cirka 40 ton stärkelsepotatis eller 6 ton vete. Potatisen från en hektar åkermark kan vid gott utbyte i bränneriet ge cirka 14000 liter brännvin med styrkan 36% medan man vid odling av vete på samma yta kan få cirka 6000 liter. Man kan då förstå varför potatisen varit så populär som råvara till brännvin under så lång tid – det är väl utnyttjad åkermark.

Dranken kallas det som blir kvar efter att alkoholen destillerats ur mäsken. Drank är väldigt proteinrikt och mycket bra foder till grisar och mjölkkor. Därför ligger på Kyrkeby både den stora stenladugården och ett svinhus nära drankbassängerna. Gödslet från djuren kunde sedan köras ut på potatisåkrarna runt gården och kretsloppet kunde fortsätta.

Malmströms enorma rikedom fick folk i bygden att börja undra. Hur kunde han vara så framgångsrik? Ryktena började gå om ett kontrakt med Hin Håle. En piga visste att Malmström sena kvällar brukade spela kort. Det märkliga var att han inte hade någon motspelare – han satt ensam vid bordet. Kunde det vara så att han spelade mot den vars namn man inte nämner?

Spelbordet fick med tiden märken efter bockfötter som i ilska skrapat och sparkat mot bordsbenen. Man kunde även kring stolen känna en svag lukt av svavel. Djävulens stol finns kvar än idag, och inte vågar någon sätta sig i den. Det slutliga beviset för att Malmström sålt sin själ tyckte sig folk få när det på hans kista ringlade en svart orm över locket …

Djävulen är också med på våra flaskor som en påminnelse om riskerna med alkohol. Vi förespråkar att dricka mindre mängd – men av god kvalitet!